Fort och lustigt: En lortigt mastig tenta hårt skriven och hurtigt inlämnad. Nu är jag tömd på ord, och det är skönt. Men jag finns ju! Den tystnad som varat här en liten stund har alltså inte berott på tidigare refererade skrivselvåndor utan på så intensiva studier av den fria viljan att jag inte vet om jag gått ned i eller upp ur Platons grotta. Men nu tänker vi inte på det. Jag behöver ju inte plugga något mera förrän i morgon bitti – hipp hurra!




Lämna en kommentar