Something is rotten in the state of mind. Mitt i natten som en skadeskjuten kråka flaxar tankarna förtvivlat efter fotfäste. Inte på så vis att det gör ont i mig, utan på ett annat plan. Med lite vilja blir upplevelsen angenäm. Varför egentligen behöver man förstå något om någonting alls av världen? För att det är roligt.
Så när inte en cerebral parentes stämmer, när varje tankespråk slutar med ett stort magplask och minsta antydan till aha strax blir Saharas insikts-öken, då är det att betrakta som oändliga möjligheter.
Det är ju roligt att förstå något. När man ingenting förstår, då är allting potentiellt roligt.
Lämna en kommentar