Om bloggen

j.skriveri är en blogg som j. skriver i, ett eget Project Xanadu, ett litet avstjälpningspalats för allt som inte ville rymma annorstädes, och så många gånger pånyttfödd att den knappt räknas längre

Sök

Arkiv

Subjektiv Krokodil

Senast i fotoalbumet

j.skriveri

Det är två veckor sedan ←

—————————| time flies

Och nu finns plötsligt sanningen att
        kanske jag vist/spartanskt önskar
             jämn bred social fördelning
                 istället för
             en enda fullkomlighet

Så:    Måste jag döda frön till känslor
för att leva självnöjt med
ytligheten
 
        och i slutändan:

 

        (UTVÄG VIDARE:) socialt uttryck / (intryck hos andra)
                ger fler möjligheter på
                ett-är-allt-fronten? Har det ngn betydelse.

Jag är inte någon Gud
                 sinnen på helspänn
        livet som korståg mot Naivt jag
                och whatever.

Är jag bara rädd för ytterligare
        pladask eller borde jag
        inte släppa fram känslor.

Rädslan är bejakandets konsekvenser.

 

(världen är defensiv )

Lämna en kommentar